Debattartikel i Dagens samhälle

Öka vårdpersonalens kunskap om artros!

Ny statistik visar att allt fler artrospatienter får snabbare tillgång till artrosskola, där deltagarna lär sig att träna rätt. Men många vet fortfarande inte att fysisk aktivitet är bästa hjälpen mot en av Sveriges stora folksjukdomar.

 

På lördag den 2 juni uppmärksammas Artrosdagen i Sverige, ett arrangemang som syftar till att öka kunskapen om en av våra vanligaste sjukdomar. Drygt 800 000 svenskar har artros i någon form, men många vet inte att det är just artros de har eller hur sjukdomen ska behandlas.

Bolag som säljer naturläkemedel hävdar att allt från rödbetsjuice till nyponpulver kan hjälpa mot smärta och stelhet. Många tror också felaktigt att leden är utsliten och måste vila. I själva verket är fysisk aktivitet den enda behandling som har vetenskapligt stöd. Studier visar bland annat att tolv träningstillfällen hos sjukgymnast/fysioterapeut är minst dubbelt så effektivt som smärtlindrande läkemedel vid artros.

Nu visar statistik från det nationella kvalitetsregistret BOA (Bättre omhändertagande av patienter med artros) att primärvården tycks behandla artros allt snabbare och mer effektivt. Tidigare skickades många patienter till röntgen i syfte att säkerställa diagnosen. Men den proceduren kan i vissa fall fördröja behandlingen avsevärt, eftersom det kan ta mellan tio till femton år innan sjukdomen syns på röntgen.

Glädjande nog får nu allt fler patienter komma direkt till fysioterapeut och så kallad artrosskola, vars verksamhet bygger på den senaste forskningen och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för artros. På artrosskolan får patienten lära sig mer om sin sjukdom och hur man kan träna på bästa sätt. Enligt registerdata kan 15 till 20 procent av dem som går artrosskola sluta med ledrelaterade läkemedel.

Den senaste statistiken från BOA visar att endast 66 procent röntgas före ett besök hos fysioterapeut, en siffra som har sjunkit stadigt efter att i många år ha legat still på cirka 80 procent i riksgenomsnitt. I vissa landsting är siffran ännu lägre, exempelvis i Östergötland där andelen är cirka 50 procent. Självklart finns det ibland behov av röntgenundersökning, men knappast i den tidigare utsträckningen. Enligt BOA-registret är det rimligt att anta att röntgen av patienter med artros behövs i cirka 30 procent av alla fall.

Statistiken tyder alltså på att Socialstyrelsens nationella riktlinjer om artros har haft effekt i primärvården. Resurser sparas och patienten får en kortare väntetid från symtom till behandling. Men all vårdpersonal känner inte till att artrosskolan finns. Kunskapen behöver öka, till exempel genom att information om artrosskolan ingår i vårdens grundutbildningar.

Samverkan mellan vårdcentralerna och rehabiliteringsmottagningarna behöver också förbättras, så att patienter skickas rätt och resurserna används på bästa sätt. Sist men inte minst: personer med artros kan behöva sjukskrivas i förebyggande syfte, för att kunna medverka i artrosskolan på arbetstid. Om dessa åtgärder genomförs ökar chanserna rejält för att fler människor med artros ska få en god och likvärdig vård.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Lotta Håkansson
ordförande, Reumatikerförbundet

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.